Puh, inga lugna dagar här inte. Min son har blivit som en liten ångvält som far fram här och var. Man kan knappt gå med honom till leklandet längre eftersom han gärna vill trängas, ta saker ifrån andra och springer oftast in i någon. Kul, man har blivit den där mamman som jagar och hela tiden säger till det livligaste barnet på plats. Den man tyckte synd om innan ens barn kunde gå. Ja just den mamman är jag nu. Däremot skrattar han hela tiden och är super glad åtminstone. Helt översocial som sin pappa. Definitiv inte som sin mamma. Han är dock inte elak utan är bara väldigt energisk, högljudd och super lycklig typ så mms blir glad av honom.
(Bilderna är hemifrån Samira i fredags)
