Imorgon är lillebror beräknad men ännu ingen bebis. Igår kväll hade jag jätte mycket förvärkar och trodde att det kanske var dags men som det verkar nu var det bara falsklarm eller så är det på G. Jag vill gärna föda nu och inte vara gravid längre så snälla kom nu!
För någon vecka sen var jag lite nervös inför själva förlossningen och kände mig till och med lite rädd men nu är jag bara less på att vara stor, trött och svullen. När Adrian föddes var jag inte ett dugg nervös men det berodde på att jag inte visste hur det var att föda barn men nu vet jag och nu tänker jag dessutom på annat än själva smärtan. Smärtan kan man ta eftersom man nu vet vad man får som belöning. Istället är det annat som oroar mig. Tänk om något går fel? Tänk om något händer mig? Vad ska Adrian göra då? Det är mer sådana oros tankar som dyker upp i huvudet men jag har stillat dem nu och tänker positivt istället. Nu tänker jag istället på att jag faktiskt ska få en till liten son som jag kommer älska villkorslöst och göra allt för. Det här är det största och mest fantastiska som sker i ens liv och jag är väldigt lyckligt lottad som får uppleva det. Jag är redo att bli två barns mamma och oroar mig inte längre.
Lycka till, det kommer att gå jättebra!
Stort lycka till när det väl sätter igång 🙂