Det har varit två riktigt jobbiga dagar och den ena är inte över än. Adrian har varit febrig sen igår och han är inte sjuk utan stoppar händerna i munnen och gråter så det är tänderna som spökar. Kul! Jag har för mig att jag läste någonstans att det bara är en myt att dem får feber pg a tänder men det stämmer väl inte? Adrian reagerar extremt och blir otroligt ledsen. Trots att jag fick en paus tidigare på dagen efter den jobbiga gårdagen och sömnlösa natten har dem här sista timmarna innan jag fick han att somna varit rent ut sagt en pina. Han har kastat sig som exorcisten, vägrat allt, gråtit, skrikit och inte velat sova. Han somnade äntligen nu och jag vet att det bara är en tidsfråga innan han vaknar snart och något inte passar. När den här tandperioden är över tänker jag verkligen ta tag i hans sömn och jag kommer göra det som krävs för att alla i huset ska må bra. Att natta i två timmar och sedan natta om flera gånger på en kväll är ohållbart för alla. Det är definitivt inte bra för Adrian att hela tiden vakna upp. Jag var dum som lät honom sova i vår säng när min pappa bodde hos oss och nu vill han inget annat så klart. Provar jag bära över honom till hans säng så vaknar han. Ja ni hör själva, det är extremt jobbigt och påfrestande. Ska steka en omelett till mig själv eftersom jag inte hunnit laga mat (Rechen jobbar) och sedan ta tag i lite här hemma.
